Just nu läser jag två oerhört spännande, intressanta och fascinerande böcker: IN THE SHADOW OF THE TEMPLE; Jewish Influences On Early Christian Theology, av Oskar Skarsaune, samt Byzantine Philosophy av Basil Tatakis. Alla som varit delaktiga i den fortfarande brinnande debatten som rasat både på internet, inom tidningsvärlden och på övriga håll, gällande förhållandet mellan kristendomen, filosofi och judendom bör läsa dessa böcker. De är balanserade, välskrivna, tar hänsyn till historisk forskning och distanserar sig från den ohistoriska, dogmatiskt förutfattade – ja, nästan naiva eller romanticerande – hållning som behärskat många personer inom denna debatt.
Om jag lyckas ta mig tid – och har kvar ett litet uns av ork – så ska jag försöka mig på att ta upp en del vad jag anser vara viktiga punkter gällande detta ämne, senare i vår.
Ett område Skarsaune ägnar några sidor åt – som visserligen inte har någon egentlig betydelse för denna debatt, men som är ett intressant ämne i sig – är huruvida den plats som under historien utpekats såsom Golgata är att betrakta som trovärdig. Nu talar jag alltså om den plats, där dagens Uppståndelsekyrka står ( i västerlandet mer känd som “Gravkyrkan“.)
Under 130 -talet krossades den judiska revolten mot romarna, vilken leddes av Bar Kokhba (av judiska rabbiner senare kallad Bar Koziba = Lögnens Son) . Redan kring år 70 hade romarna efter en liknande revolt raserat det judiska templet; nu drev de slutgiltigt bort judarna från Jerusalem (om än enskilda judar och judiska kristna återvände efter ett antal år, i viss skala). Man gav judarnas områden namnet “Palestina” (palestina anknöt till judarnas ärkefiender, filistéerna) samt Jerusalem namnet Aelia Capitolina, för att håna dem , och av bl.a. samma anledning byggde man ett tempel åt Jupiter på Tempelberget, den plats där judarnas tempel tidigare hade stått.
Men detta var inte det enda ställe man byggde ett tempel på i Jerusalem. Kejsaren Hadrianus gav även order om att ett tempel åt Afrodite skulle resas. Vart byggdes då detta? Det byggdes på den plats, där numera Uppståndelsekyrkan står, en plats som under Jesu livstid hade legat utanför staden; numera låg det dock innanför stadsmurarna. Som de flesta vet korsfästes och begravdes Jesus utanför Jerusalem.
Området var på Jesu tid ett slags trädgårdsliknande område, i vars centrum det låg en kulle/ett berg, vilket bestod av porös sten. Detta utnyttjades av tidens judar till att hugga ut gravgrottor i berget. Området låg som sagt under Jesu tid utanför staden. Men några år efter hans död, 44. e.kr., började konung Agrippa I bygga ut Jerusalem, och byggde därför en tredje mur, vilken inneslöt detta område så att den alltså hamnade inom staden. För att återvända till kejsar Hadrianus, så fyllde han ut detta område med sand och jord, för att sedan bygga ett tempel även här.
Man kan fråga sig varför han byggde templet på just denna plats. Som vi sett reste han ett hedniskt tempel på judarnas viktigaste kultplats. Och vi vet att de kristna i senare tider byggde kyrkor på gamla tempelområden. Kan det alltså existerat något liknande här? Det vill de historiska kyrkorna hävda: här byggdes senare, under kejsar Konstantins regering, en kyrka – och man hävdade att här hade Jesus korsfästs, samt begravts. Man hävdade alltså att detta var Golgata. Det skulle kunna förklara varför Hadrianus var så ivrig att resa ett hedniskt tempel här.
Men alla vill inte tro detta. En del – framförallt protestanter, allmänna skeptiker och antikristna grupperingar – hävdar att detta inte är Golgata. Deras argument är ofta ogiltiga, exempelvis som när de hävdar att denna kyrka ju är innanför stadsmurarna och därmed omöjliggör dess status som Golgata; men vi har ju sett att murarna byggdes ut, och att denna plats under Jesu levnad faktiskt låg utanför Jerusalem.
Vi vet att när Konstantin regerade, så beordrades det att man skulle riva det hedniska templet, och att den jordutfyllnad som Hadrianus hade läggt till skulle forslas bort. Sökte Konstantin efter något? I takt med utgrävningarna framträdde hursomhelst kullen med dess gravar. Alla var överrens om att detta var Kristi grav. Två kyrkor byggdes, vilka dag har växt ihop till en kyrka.
Nu hävdar kritikerna att Konstantin endast rev templet för att bygga en kyrka. Och således kan man ej veta om detta är Golgata, även om möjligheten finns. Dessa kritiker bortser dock från en mängd intressant historiskt materal vi har till hands.
För det första skapar skeptikernas teori en del frågeställningar: varför skulle Konstantin vilja bygga en kyrka just här, utan anledning? Och varför göra sig det bekymret att forsla bort alla jord och sand, hela denna plattform, ända ner till berget – bara för att bygga en kyrka? Det skulle inte haft någon poäng, om det inte fanns något där han sökte. Dessutom grävde han ut en mycket större area än vad som skulle behövts, om det bara gällde att “skapa rum” för en kyrka.
Men nu till den andra teorin, den som även Skarsaune håller för trolig: kristna i Jerusalem kände sedan längde till att Golgata, platsen där Jesus dog och begravdes, låg under Hadrianus tempel. Det var därför Konstantins utgrävare jobbade så hårt; de hade ett mål. Det finns flera tecken som tyder på att detta faktiskt är den historiska platsen, bl.a. en del judisk – kristna källor. Origenes nämner att judar som kommit till tro på Jesus kunde peka ut var Golgata låg; detta visar att traditionen var vid liv under 200 – talet. Men även innan detta nämns Jesu grav. Exempelvis så berättar Melito av Sardes kring år 150, att han vid ett besök i Jerusalem att några kristna hade visat honom var Jesu grav låg, samt att detta låg i mitten av Jerusalem. Även den plats där Hadrianus reste ett tempel samt där Konstantin grävde ut låg i mitten av Jerusalem. Men detta talar för teorins trovärdighet: om traditionen om Jesu gravs lokalisering skulle uppkommit på senare tid, efter att man glömt bort vart Jesus dog och begravdes, så borde den som nu uppfann denna “tradition” ha placerat graven utanför murarna för att styrka sin uppgift; men så är ju ej fallet! Och bara själva tanken att alla de kristna på mellan 50 och hundra år efter Jesu död skulle glömma bort vart en sådan märklig person som Jesus (som man dessutom ansåg vara en Gud!) begravts är fullkomligt otänkbar.
Alltså: en enhällig kristen tradition – såväl judisk som hednisk – utpekar detta som Golgata. En tradition som i skrift finns dokumenterad kring år 150, och med all säkerhet är äldre än så.
Något ytterligare som stöder denna teori, är de faktum att man i Jerusalem funnit en judisk-kristen synagoga byggd innan trehundratalet, vars nish (”altare”, om man så vill) är riktad exakt mot traditionens Golgata! Detta måste ses i ljuset av den judisk – kristna (eller; allmänkristna) idén, att Jesus var den nya eller det sanna templet, och att Golgata således var det nya Tempelberget. För den som inte känner till det riktades judiska synagogor mot just tempelberget.
Utan att alltså gå för djupt in på ämnet, kan vi sammanfatta med att allt historiskt material faktiskt talar för att Uppståndelsekyrkan/Gravkyrkan står på den rätta platsen. Och att Gordons s.k. Golgata är en fullkomligt felaktig – men vacker – plats.
För den som vill läsa in sig mer på ämnet rekommenderar jag Skarsaunes sammafattning i ovan nämnda bok, s. 183 ff., samt The Tomb of Christ av Martin Biddle.
