“Glöm aldrig att vår Herre Kristus inkarnerades bland oss som en israelit. Han var en jude i köttet. Apostlarna var också judar, och deras modersmål var arameiska. Därför ryms historien om Inkarnationen helt och hållet i det israelitiska folkets historia. Det Kristna trädet skall dö ifall du hugger av dess rötter i Gamla Testamentet. I slutändan är det därför som det är nödvändigt att känna Gamla Testamentet, likaväl som det Nya Testamentet.”
- Hilarion Alfayev, ortodox biskop av Wien och Österrike.
Jag hoppas att ingen, då jag kommenterat på andra bloggar runtomkring i bloggosfären, fått intrycket att jag förnekar det judiska arvet i kristendomen. Aldrig! Däremot ställer jag mig tveksam till det “hyperjudaiserandet” som börjar krypa fram ur mörkret här och var.
Ja det er bekymmerfullt. Om ikke Jesus er Gud, hva er han da? Et vanlig menneske?
Detta är problemet med alla som förnekar Jesu gudom; de förlorar sin frälsare. Om Jesus, som du säger, inte var Gud utan endast människa – då har Han ingen makt att förlåta, hela, återställa och upprätta den fallna människan. Han kan då inte göra oss delaktiga i det gudomliga livet, som Hl Petrus säger.
Men låt oss säga att Jesus ändå skulle kunna göra dessa saker, även om Han bara var människa: då kan man i princip säga att alla de heliga är våra frälsare; Jesus har ju inte varit ensam om att göra gott för andra, predika för andra, dö för andra, åka till himmelen för andra etc. Visst, Jesu gärninar ligger ju i en klass för sig, och Han uppstod ju också från döden – men detta vilar ju på att Han var (och är!) Livet, d.v.s. Gud.
Många tror att de gör judarna och kristendomen en tjänst genom att förringa Jesus. Jag undrar jag…
// Thomas H