Nu har de kommit fram till Sverige. Jag och pappa kom tillbaka till Jerusalem vid femtiden, några minuter innan deras plan skulle lyfta. Idag gick vi en sista gång till gamla stan och besökte några kristna bokaffärer, bl.a. en som drevs av messianska judar, samt franciskanernas bokaffär m.m. Bland det vi införskaffade oss kan nämnas ”Jewish prayer in the time of Jesus”, en översättning av peshitta, ”New Discoveries at the tomb of the virgin in Gethsemane” samt ”The Cave of John the Baptist” (en arkeologisk undersökning som jag inte vet om den är seriös eller skum…).
Senare begav vi oss till en etiopisk restaurang där vi åt etiopisk mat: starkt kryddad kyckling i någon form av ”grönsakssås”, vilket man åt med händerna tillsammans med en etiopisk variant av syrat bröd: det var svampaktigt, surt, och hade en gråaktig färg. Där träffade vi två etiopiska judar, falasher, som hade blivit kristna när flyttade till Israel (en intressant kontrast till de kristna etiopier som blir judar för att flytta till Israel) – de var mycket trevliga,; för övrigt berättade de att den etiopiske diktatorn, minns ej namnet, som störtade den siste kristne kejsaren – Haile Selassie av Etiopien – tydligen har blivit kristen även han.
Hur som helst. Nu är nästan alla hemma. Sorgligt; även fast vi bara har varit här i 2 – 3 veckor så känns det som att en liten epok går i graven. Snyft.
Själv åker jag som sagt strax vidare till kibbutzen Ein Hashofet i Galileen, nära Armageddon, där jag ska stanna i tre månader.
Slutligen: här är några av de bilder jag lovade igår, från det ortodoxa klostret vid kapernaum. Jag lägger även upp lite bilder från när familjen lämnade Ben Gurion Airport:
Den lilla kyrkan – de tolv apostlarnas kyrka – från avstånd.
en pelargång vid kyrkan
Bakom kyrkan kunde man se ut mot Galileiska sjön.
Här fanns även en grå liten ensam åsna.
I trädgården – vars träd hade långa grenar vilka bildade ett tak över pelargångarna; tyvärr har jag inga bilder på det – som gick runt kyrkan smög det runt frigående påfåglar. Ett mycket passande djur på en sådan här fridfull, paradisisk plats (denna vackra fågel är ju faktiskt en symbol för uppståndelsen, om jag inte minns fel).
Det fanns även påfågelungar; mycket söta.
Ovanför dörrarna in till kyrkan fanns ikoner, som jag tyckte var märkligt lika de medeltiga kyrkomålningarna man kan se i Uppländska stenkyrkor. Jämför exempelvis färgskalorna!
Denna syn möter en då man stiger in (t.o.m. oljekandelabren har ikoner på sig!) Magnifikt!
I denna kupol, en bild av himmelen, sitter Jesus – avbildad som den Gamle av Dagar – och vakar över gudstjänstdeltagarna. Runt omkring sig har han änglar och helgon. I de fyra hörnen sitter evangelisterna.
Till vänster ser man Kristus uppstå från de döda, strålande av ljus. Under fötterna ligger dödsrikets portar, lagda i ett kors. Under detta kors ligger djävulen fängslad. Med sina händer befriar Jesus Adam och Eva från kistorna, och vid sina sidor har han de gammaltestamentliga helgonen. Är det inte vackert!
Korsfästelsen. (Tänk att jag har rört vid denna klippa med mina egna händer.)
Medans apostlarna fiskade så, vilka väl alla känner till, kom Jesus gående på vattnet. Petrus gick även han ut på vattnet, men sjönk efter en stund. Denna nästan komiska scen kan bevittnas på denna ikon (elelr jag antar att det är vad den föreställer).
På väggarna fanns även många ”små” ikoner: denna föreställer Marie Avsomnande. (notera att Jesus håller hennes själ i sina händer, och att denna själ är en bebis-Maria!)
Brödundret. Lägg märke till den lilla fisken som ligger på brödbitarna i Jesu händer:) (de små ikonerna till vänster föreställer fö Serafim av Sarov)
Denna fina ikon, målad på väggen till höger om ingånge, gillade jag särskilt. Den föreställer Abraham, ”fadern till många folk”. Lägg mäke till alla bebisar i hans famn!
Här är slutligen en bild från när vi besökte några bekanta till min pappa; en vanlig israelisk familj (de fyra i mitten). För ovanlighetens skull är det mamma som tog bilden, varför hon alltså ej är med.

















Eller är det Paradiset som påfågeln representerar, så har jag hört. Jag har rakt framför mig inom en liten ram en stiliserad påfågel på violett tyg. Den äter av druvklasar. Den hänger mellan ett krucifix och ett blommande kors.
Good luck now with your first independant steps as an adult!
Vilka otroligt vackra ikoner!!
Så lustigt att ni köpte “Jewish prayer in the time of Jesus”, och att du dessutom nämner det! När ämnet ‘bordsbön’ kom upp på Konvertittbloggen nyligen och jag sedan fick reda på att du var i Israel så tänkte jag be dig ta reda på om man vet vad för bordsbön Jesus kan tänkas ha bett vid vanliga måltider, fast jag fick aldrig tid att skriva. Men nu måste vi ju få veta: hur bad Han? Och är det du eller din far som är tankeläsare?
Harmageddon verkar ju annars vara den lämpliga platsen att befinna sig på om den där maskinen i Schweiz verkligen skulle få jorden att gå under i ett stort svart hål…
s- e:
Ja, det är nog paradiset den symboliserar. Kom på att uppståndelsen ju symboliseras av fågel fenix.
D: ja, otroligt vackra. arkemanditen (ung. ”abboten”) och en av fäderna i klostret reste runt i den ortodoxa världen ich studerade medeltida ikoner – ett av alla projekt som kommit igång i detta kloster sedan det åter började blomsta i början av 90-talet.
Ang. Boken: den har min pappa, så jag vet inte riktigt vad för bordsbön jesus bad. men jag kan försöka ta reda på det!
hmm. Det kanske är därför jag är här – gud vill ha mig som en soldat i ett närastående krig; haha:)
Enligt judisk tro och tradition vid Jesu tid skulle man efter maten välsigna Gud (hänvisning till 5 Moseb. 8:10: Du skall äta och bli mätt, och du skall välsigna HERREN, din Gud, för det goda land han har gett dig.” Dvs äta först och välsigna Gud sedan.
Denna bön kallas Birkat HaMazon: Välsignelsen över näringen. Den bads i tre eller fyra välsignelser efter maten.
Den första bönen tackar Gud för maten Gud ger till alla varelser på jorden. Den andra tackar man Gud för Hans gåvor: Landet, Befrielsen från Egypten, Gåvan i form av TORAH (undervisningen), den tredje välsignar Gud för templet och Davids Kungadöme, och den fjärde tackar för alla GUds goda gåvor.
En tidig version av den första välsignelsen kunde lyda:
”Välsignad är du HERREN vår Gud, Kung över hela världen, som föder hela världen med sin godhet, nåd, kärlek, och barmhärtighet, som ger mat till hela mänskligheten, ty Hans nåd varar evinnerligen.
På grund av Hans stora godhet har vi aldrig saknat mat, må vi aldrig sakna mat i evighet, för att fullkomna Hans stora Namn. Han föder och när alla och gör gott mot alla.
Välsignad, o HERRE, som föder alla” (från en tidig skrift från Genizan i Kairo).
Vid högtidliga måltider, t.ex vid Välkomnadet av Sabbaten, eller den rituella måltiderna, te.x Påskalamsmåltiden (Passover) så ber man också en välsignelsebön (Kiddush) före maten:
”Välsignad vare HERREN, vår Gud, Kung över hela världen (typ: Universum), som har skapat vinträdets frukt”, och ”Välsignad var HERREN, vår Gud, Kung över hela världen, som frambringar bröd ur landet”
När Jesus i Matt 26:26 tar brödet så står det i 1917 ”Medan de nu åto, tog Jesus ett bröd och välsignade det och bröt det…” i Folkbibeln så står det ”tackade Gud”, i Bibel 2000 står det: ”efter att ha läst tackbönen bröt han det”
Jämför också 1 Kor 11:23-25 där Paulus återger Jesu ord vid första nattvarden med lärjungarna.
Det han gjorde var alltså att han välsignade Gud med Kiddush-bönen (före maten).
Det är tydligare i Luk 22:17-19, där det står att han tog kalken, Tackade Gud, och han tog brödet, Tackade Gud.
I Didache, en tidig judisk-kristen, skrift från slutet av första århundradet (70-100 år eKr) så finner vi en tidig gudtjänstritual för nattvarden, och här dyker dessa böner upp i mycket snarlik form.
Läser man gudstjänstordningen för katolska, ortodoxa och även svenska kyrkan känner man också igen vissa fraser.
Så Jesus bad med all sannolikhet den judiska Birkat HaMazon efter maten, och Kiddush före de mer rituella måltiderna.
Intressant. Tack. Skall lägga in en länk från Konvertittbloggen.
Sabbats- och påskmåltidsbönerna hör/läser man ju om ibland, men just bönen vid helt vanliga måltider har jag aldrig funderat över förut.
Vad betyder ‘tidig’ i det här sammanhanget?
Intressant att man välsignar vinet före brödet. Och det gör ju faktiskt även Didache, fast jag aldrig lagt det på minnet förut.
Intressant också att betoningen ligger på bönen efter måltiden, den som man knappt ens hinner märka i våra gudstjänster innan den är över. Jag har alltid tyckt att Mässans ordning känns en smula rumphuggen, och tackbönen nästan oförskämt kort. Det verkar som om jag har judendomen på min sida.
När jag nu har dig ‘på tråden’ måste jag också passa på att fråga en annan sak:
Jag hörde för ett tag sedan att en kvinnlig (?) fransk (?) forskare skrivit en bok där hon menar sig ha kommit fram till att man i Palestina på Jesu tid höll sig med två judiska kalendrar: den vanliga månkalendern, och en anpassad solkalender. Detta skulle lösa problemet med den skenbara oenigheten om exakt vilken dag Jesus eg. dog: de grupper som följde den ena kalendern åt påskmåltiden innan de som följde den andra ännu slaktat sina lamm.
Är detta lika seriöst som det lät som när jag hörde det, eller är det bara ännu en av dessa forskare som fantiserar hej vilt för att bevisa att Bibeln har rätt?
Tidig betyder att den bygger på traditioner som är äldre än Jesu tid. När just den exakta formuleringen som jag citerade är slutligt formulerad är svår att fastställa.
Men i Didache finns det tre första bönerna med i omarbetad form, och Didache säger man stammar från de sista decennierna första århundrandet, (vissa lägger den t.om så tidig som 40-50 år e Kr).
Alltså måste själva de tre välsignelsebönerna vara tidigare än Jesus. Enligt judendomens lärde (Talmud mm) så kommer bönerna från Moses, Josua, David och Salomon, samt den fjärde från de lärde i Javneh (efter templets förstörelse).
Det stämmer att det fanns två kalendrar, dels den nromala judiska månkalendern, men i Qumran följde man sol-kalendern, en av flera punkter som gjorde att de kommit på kant med det officiella judiska prästerskapet. Esseerna följde sol kalendern, och vi ser exempel också i I Henoch, och Book of Jubilees på solkalenderns användning.
Så detta med solkalenderna är helt seriöst. Har däremot inte läst hennes bok, så den kan jag inte uttala mig om.
Tack!
Till D:
”Intressant att man välsignar vinet före brödet. Och det gör ju faktiskt även Didache” skrev du.
Faktiskt om du läser i Luk22: 14-23 så ser du att även här är ordningen: 1. Välsignelse över vinet (v 17), 2. Välsignelse över brödet (v 19), 3. Måltid (se v 20: ”efter måltiden”) samt slutligen 4. Välsignelse över vinet. Välsignelse 1 och 2 är Kiddush före maten, och välsignelse 4 är Birkat HaMazon efter maten.
Det betyder att de judiska måltidsbönerna före och efter maten är de som Jesus använde vid första nattvarden, och som lever kvar i våra nutida nattvardsliturgier, med lite omjusteringar.
Jo, jag vet, men i Lukas välsignas vinet både före OCH efter brödet, och det är klart och tydligt att det är bägaren EFTER brödet som förvandlas.
I Didache syns inget spår av mer än en bägare, och denna enda bägare konsekreras uppenbarligen FÖRE brödet. Och det är ju definitivt inte allmänkristen tradition sådan vi känner den…
oj oj… jag antar att vi inte haar sets på MYCKET LÄNGRE. jag lnskar dock att det kunde ske oftare. :/
Mycket har förändrats. Ser så ut.. Men jag har nyligen blivit uppdaterad av mormor om vart ni håller hus.
Det är vekligen synd att distansen mellan oss är mycket störra än vi kunnat ana..
Ja, det var MYCKET lange sen – var det nagot speciellt du reagerade pa som fick dig att inse det, eller insag du bara det helt plotsligt:P Jag minns fortfarande senast jag sag dig, for ca 7 – 8 ar sen: jag och resten av familjen satte oss i bilen for att aka hem, och du sprang runt och kramade alla och grat. Det skulle vara roligt att ses oftare – kanske kan vi motas nagon gang nar jag kommer hem till Sverige.
Vad har forandrats – vara utseenden?:)
Just nu ar det bara jag och pappa som ”haller hus” i Israel. De andra akte hem till Sverige for ca 2 veckor sedan.
Jag forstod inte riktigt vad du menade med: ”Det är vekligen synd att distansen mellan oss är mycket störra än vi kunnat ana..”
Allt gott!
Jag vet inte riktigt. Jag tänker väl på de lite nu och då, och kollade lite på din blogg. Jag fick syn på den där bilden i det här inlägget längst ner och bara såg vad alla har förändrats. Jag minns fortfarande när vi lekte ute i Ultrå på sommrarna och hur vi hade den där barnsliga fantasin. Jag vet ju nästan ingenting om er nu. Man byter ju nästan personlighet efter barndomen. Det är ju nästan så att man måste börja om från början.. Om du förstår vad jag menar.
Haha.. grät jag? XD Jag minns typ inget av det. Jag minns bara att senaste gången vi sågs var på morfars begravning.
Jag skulle väldigt gärna vilja mötas, men det är så långt till er och ja… vår familj har inte direkt pengar till att resa ner dit. Sen så kanske ni inte direkt är så på att åka ändå hit upp heller. Men att mötas halvvägs skulle ju kunna fungera. I Stockholm eller Uppsala eller nåt. Jag brukar vara där lite regelbundet.
Ja, jag antar att vi inte ser lika ”oskyldiga” ut som när vi var barn. ^^ När jag inte ens hade sett bilder på er på evigheter så kände jag knappt igen dig eller de andra. Det känns så konstigt liksom. Du, skägg liksom..
Det är rätt så obegripligt.
Med det jag sa så menade jag bara att vi har förändrats så mycket och det har blivit som ett stort glapp mellan oss. Jag menar vi har ju inte setts på snart 10 år. Det är en lång tid. Och sånt förändrar folk. Jag säger inte att vi inte kan ta upp kontakten igen. Det vill jag gärna, och har alltid velat göra det. Jag fattade aldrig varför vi slutade ses. Men jag säger bara att saker kommer nog aldrig att bli som det var. Jag minns hur mycket jag såg upp till dig och dina syskon. Jag hade ju aldrig några egna så jag fann ju all min inspiriation i er. Jag har i alla fall kännt under dessa år att jag saknat er, och nu är ju hälften nästan utflyttade och har sina egna liv. Ni är ju mina kusiner, men vi har inte den där släktkontakten längre. Jag har pratat med Marie och Clara typ två gånger sen vi senast sågs. Men er andra har jag, sorgligt nog inte fått tag på. Jag tycker det kunde ha hållits ihop mycket bättre. Vi är ju ändå kusiner, och vi hade det ändå väldigt roligt som barn, eller hur?
Jag såg upp till dig väldigt mycket och jag känner att jag fortfarande försöker göra det, fast jag inte direkt känner dig nu. Vi borde ses. Vi borde höras av mer.
Vi bär ju i alla fall samma namn.
Kram
Ja, vi hade mycket roligt som barn. Flera av mina basta barndomsminnen ar fran nar jag halsade pa er dar uppe:)
Vi maste verkligen forsoka ses nar jag ar tillbaka i Sverige. Jag kommer flytta till Uppsala nagon gang under 2009, for att studera, och David och Peter bor ju redan dar. Om det ar sa att du har vagarna forbi nagon gang da, sa kan vi ju ha en ”mini-slakt-traff”, eller nagot:) Eller sa forsoker jag ta mig upp dit, det var laaange sen jag var i Norrland. Eller sa gor vi bade ock:)
Vi bar sannerligen samma namn, i flera bemarkelser!
Kramar, halsningar och allt gott!
Det låter som en bra idé att ses i Uppsala. Det är där jag her största delen av min vännerkrets och dit jag brukar åka oftast.
Jag säger till när jag åker dit nästa gång. Det blir förmodligen v.44
Men jag tror att mormor, jag och mamma skulle tycka att det var kul att se er här i norrland igen.
Kram
Jag ar tyvarr inte i Uppsala fore 2009 – ar i Israel fram till dess, pa en kibbutz. Men Men. Vi kommer iaf kunna ses senare:)