”A World Split Apart” – Solzhenitsyn i Harvard, 1978

Alexander Solzhenitsyn blev snabbt mycket beromd i vast, da man tog del av hans historia, och hans kritik mot sovjet. Men nar han kom till vasterlandet, och kritiserade oss – da slutade man lyssna. Han i sin tur drog sig tillbaka, och bodde avskilt, nastan som en eremit – han lamnade huset for fa tillfallen, som for att ga till kyrkan, eller for att besoka Alexander Schmemann. Man namner idag inte garna hans mycket negativa installning till kapitalism (han valde bort den tillsammans med kommunism), materialism, ateism och annat som kannetecknar det vasterlandska samhallet. Under 70-talet var det manga som overgav honom efter ett tal han holl pa Harvard: a world split apart.

Kanske behovs det kunskap i en hel del amnen – historia,politik, religion – for att fullt forsta vad han sager har, och for att fatta vissa anspelningar. Jag tror dock det mesta ar ratt enkelt att ta till sig.

Ett litet smakprov, ur inledningen:

If I were today addressing an audience in my country, examining the overall pattern of the world’s rifts I would have concentrated on the East’s calamities. But since my forced exile in the West has now lasted four years and since my audience is a Western one, I think it may be of greater interest to concentrate on certain aspects of the West in our days, such as I see them.

Senare sager han:

But the fight for our planet, physical and spiritual, a fight of cosmic proportions, is not a vague matter of the future; it has already started. The forces of Evil have begun their decisive offensive, you can feel their pressure, and yet your screens and publications are full of prescribed smiles and raised glasses. What is the joy about?

Solzhenitsyn var, liksom Tolstoj och i annu hogre grad Dostojevskij, som nagon kallat honom – en sekular profet. (sekular, i meningen ej prast). Las detta korta tal. Som en lakare identifierar han (nagra av) vara sjukdomar, och – for att vara Solzhenitsyn  – berattar visar tydligt  botemedlet. (han sjalv har berattat hur svart det det var for honom att tala om sin tro)

I borjan ar det lite segt – jag antar att han inte kunde borjat med alltfor klara ord, da hade folk slutat lyssna till honom i ren ilska – med en del parlor har och var, men ju narmare slutet man kommer, desto mer smak att gotta sig i.