Kanske ar det bara for att jag heter Thomas…men haller ni inte med om att detta indisk-ortodoxa sangandet ar sallsynt vackert och lite stilla dramatiskt Den annorlunda rytmen, det rungande sjungandet samt…”zmm!”-ljudet de gor da och da – vilken liturgi!
Jo, det var vackert! Vilka vackra, och lite annorlunda, skrudar de har!
Kram
Mamma
Nu när pappa lyssnade, utan att jag såg vad det var, tyckte jag att det lät lite judiskt…….
Mamma
Intressant att du namner det. De indisk-ortodoxa, tillsammans med etiopisk-ortodoxa, hor till de kristna som – nar det galler seder, ritual m.m. – hallit fast hardast vid vissa judiska arv. Indierna foljer exempelvis (i grova drag) kosher-lagarna. Deras huvudsymbol ar ett kors som vaxer fram ur en menorah. Deras namn ar ofta valdigt tydligt judiska. De kallar sig sjalva for ”nasrani”. Etc etc.
Forklaringen ar ganska enkel:
Nar aposteln Thomas missionerade i Indien, sa predikade han – och detta enligt indiernas egna tradition – framst for judar i de judiska handelskolonierna som vi vet fanns i Indien pa den tiden (han vande sig dock aven till hinduer). Dessutom anlande senare visa judekristna flyktingar fran mellanostern. Och under 300-talet, pa 600-talet och vid lite olika tider kom manga syriska och assyriska kristna dit ocksa.
Av denna anledning ar det ratt naturligt att de kom att bevara traditioner som de kristna i Persien, Rom och Bysantinska riket etc inte kom att bevara. Senare, efter att portugeserna kom pa 1500-talet, samt engelsmannen senare, sa kom de dock att overge manga av sina traditioner, efter patryckningar fran kolonisatorerna. Dessutom har de indisk-ortodoxa aven manga indiska tradioner, exempelvis malar de ofta lotus-blommor pa sina ikoner.
Intressant! Är det inte så att tex ryska och etiopiska ikoner har sin särprägel pga, eller tack vara, deras respektive kultur/tradition? Det måste vara vackert med lotusblommor på ikoner! Fast, inom hinduismen kanske den symboliserar något vi inte ”tycker om”?
Kram
Mamma
Ja, till viss del iaf. Jag ar ingen expert pa ikoner, men vad jag forstatt finns det (grovt sett) atminstone tre olika ikonfamiljer:
* den vasterlandska
* den bysantinska
*den osterlandska
De ar alla egentligen i princip likadana, fast med vissa skillnader. Exempelvis ar den vasterlandska (som ej langre direkt existerar – man overgav den io och med att man borjade mala realistiskt) ljusare och fargladare an den bysantinska, som i sin tur ar lite ”kantigare” an de osterlandska. Inom dessa grupper finns det dessutom subgrupper. Exempelvis har de ryska – som tillhor den bysantinska gruppen – ofta starkare farger (mycket rott) an de grekiska. Idag ar det (pa vissa platser) praxis att lata ikonstilen praglas nagot av lokal konsttradition, om det inte ar sa att denna tradition s.a.s. ”forstor” ikonen, vilket ar latt hant.
Gallande lotusblomman:
Den ar en valdigt vanlig blomma i Indien, som dar ar en symbol for:
*manniskans upplysning ur morkret (pga dess ljusa farg)
* vagen till upplysning, fralsning, himmelen (pga den reser sig mot skyn)
* liv (da den vaxer i vattnet – den ser ut som en extra vacker nackros)
*renhet
*jungfrulighet
Eftersom den traditionellt har varit en symbol inom olika religioner, exempelvis buddhism, sa kanske vissa kristna skulle ogilla det. Jag ser dock inga problem med det hela. Jag tycker det finns en teologisk skonhet i att ”fralsa kulturerna”, d.v.s, nar kristendomen inkultureras i lokal kultur och inte blir en padyvlande av europeism (vilket egentligen ar en form av judaiserande). Med andra ord – man later kristendomen inkarneras. Inte bara manniskan skall raddas, utan allt – aven om det har utnyttjats i avgudadyrkande syfte.
Tack Tomis!
I Kina säger man att på samma sätt som lotusblomman växer och blommar skönt i dyn kan en människa, trots mycket enkla förhållanden, utvecklas och blomstra. Livet har en värdighet som inte är avhängigt de materiella förutsättningarna.
Hela plantan är ätlig och god och ingår i många maträtter. Om man skär en rotknöl mitt itu ser man fina, skimrande trådar av seg vätska som förenar de båda rothalvorna även om man håller dem en bra bit från varandra. På samma sätt, säger kineserna, finns det trådar som förenar nära och kära även om de tvingas vara åtskilda.
Visst är det vackert!
Jo, det är faktiskt väldigt vackert!
”På samma sätt, säger kineserna, finns det trådar som förenar nära och kära även om de tvingas vara åtskilda.”
En mycket passande tolkning att applicera pa ikonen!
Ja, faktiskt Thomas! Det är en god tanke, en tröst, när man måste vara åtskiljd. Det händer ju ibland