Många av de kristna i Ryssland och på andra platser såg och ser på ryska revolutionen, morden på tsarfamiljen, gulag, förföljelsen av de kristna och hela Sovjets förtryck ur ett mycket apokalyptiskt perspektiv. Även långt innan revolutionen, redan på 1800-talet, såg folk något komma – Dostojevskij har jag nämnt tidigare – och det kunde ofta vara väldigt detaljrika profetior, från munkar, eremiter, vanliga bypräster eller författare etc.
De ryska kristna gav lite olika svar på varför det som hände hände. De flesta av dem var dock av ska vi säga ”tillfällig” natur, exempelvis ”för att rena Ryssland”. Men ett svar gavs, som var av en större art. Redan innan revolutionen hade Ryska Kyrkan varit mycket verksam inom missionens område. Efter revolutionen hindrades mycket sådant arbete, samtidigt som det kom att utökas på andra håll – genom den ryska exilen. Detta var svaret som de ryska nya martyrerna och helgonen gav på frågan: varför allt detta? Varför exilen? Varför drabbas allt dett oss? För att nå ut till världen! När den helige biskopen Johannes flydde med (hundratals? tusentals?) ryska och kinesiska flyktingar (en av dessa, en präst vid namn Elias om jag minns rätt, dog för några månader sedan, som världens andra äldste människa) från sitt stift i Shanghai till San Franscisco, så mötte han församlingen i USA med följande ord:
The meaning of the Russian exile is to preach the Gospel over the whole earth, which must happen before the end of the world.
Ryska munkar har ofta genom historien profeterat om att den ryska kyrkan skulle komma att spela en viktig roll i vad man kanske kan kalla en sista stor väckelse över hela världen (denna tanke är en av bitarna i vad vissa ibland kallar ”den ryska messianismen”). Att ryssarna idag ända upp till patriarkens nivå är mycket fokuserade på mission har jag nämnt tidigare. I princip missionerar de (samt alla andra exil-ortodoxa) idag, tillsammans med grekerna, över hela världen. En del karaktärer är välkända: diakonen Kuraev, som reser runt i hela östeuropa och predikar lite överallt; metropoliten Jonah, OCA:s högste biskop; prästen Maximus Urbanovich; ROCOR:s Hilarions arbete i Australien och Oceanien; Patriarken Kirills visioner; de ryska byprästernas kämpande; den ekumeniske patriarkens missionärer i Asien; exilryssarna i sydamerika; patriarken av Alexandrias talrika missionärer i Afrika; Paris-ryssarna – etc.
Här är en lite mer modern variant (och ”svagare”, kan man tycka, än de ryska) i denna gruppen av profetior. Den yttrades av munken Paisios på berget Athos, strax före han avled 1994, som ett svar på en lärjunges fråga:
Geronta [betyder ung. ”gamling”), idag finns det så många människor – miljardtals som inte känner Kristus och så få av dem som känner Honom. Vad kommer hända?
Geronta Paisios svarade: Saker ska hända, vilka kommer skaka nationerna. Det kommer inte vara den andra tillkommelsen, men det kommer vara ett gudomligt ingripande. Folk kommer söka efter någon att tala med Kristus om. De kommer dra dig i handen och säga: ”Kom här, sitt ner, och berätta för mig om Kristus.”
Intressant.