Kring mitten av 1000-talet levde en man vid namn Kekaumenos. Han hade tjänstgjort många år inom armén, och var till så grad känd och uppskattad att han t.o.m. vågade på sig att ge råd åt kejsarna. Varandes romare var han ytterst lojal mot sin kejsare – och avsattses kejsaren för att ge plats åt någon ny så riktades självfallet lojaliteten till den nye kejsaren, något annat vore enligt tidens uppfattning märkligt.
På sin ålders höst då han lämnat politikens värld, så slog han sig ned vid en gård. Väl på plats skred han till verket som författare. Han skrev ned ett verk, med titeln Strategikon. Bokens syfte är att fungera som en slags livets guidebok. För sin tid var detta ett unikt verk, som tyvärr ej kom att läsas av en större cirkel människor; det var främst hans söner, deras avkomma samt kejsarna.
Tyvärr finns verket ej på svenska, bortsett från ett par axplock som översatts av Henric Zilliacus. Läsningen av Kekaumenos är mycket givande – den är rolig, överasskande, vis och mycket annat. Här är ett exempel:
Kommer någon till dig, lägg undan det arbete du har för händer, lyssna på det han har att säga och skicka inte bort honom under förevändningen att du har annat att göra utan att ha talat med honom. Också om du är inbegripen i brädspel eller något liknande får du inte avvisa honom ohörd.
Men vad säger jag – brädspel! Nej, också om du har den Heliga Skrift i dina händer och är försjunken i att läsa den, ska du slå igen den och tala med honom. Låter du honom stå där och själv fortsätter läsningen kommer man att betrakta dig som en hycklare, en man utan umgängesvett och full av inbillning. Böckerna skall du spara för ensamma stunder.

På ett annat ställe skriver han:
Är du själv lycklig, tänk då på den som lidit för dig. Den som förgäter detta förgäter Gud.Tänk på den som lett digvid handen och som i svåra stunder stått upp för dig. Tänk på en gammal faderlig vän, tänk på dina anhöriga när det går dig väl. Gör dem i gengäld gott. – - –
Kanske har dig unnats lycka just för att du må kunna stå dem bi med en god tjänst. Minns att ingenting i världen är beständigt, varken lycka eller motgång. Ingenting du gör, vare sig gott eller ont, kommer att glömmas. Herren skall minnas det ända till vedergällningens dag. — Gläd dig i medgång, men förhäv dig inte. Den som frivilligt underkastar sig lidande, han är herre över lidandet..
Jag skulle mycket gärna vilja läsa hela detta verket. Det är som att man nästan stiger in i den östromerska vardagen.
Som sagt höll författaren lojalitet som en hög dygd. Detta dock utan att bli otänksamt fanatisk i efterföljandet. Såhär skriver han på ett ställe ang. kejsaren:
Man hör stundom påståendet att kejsaren inte är underkastad lagen, utan att han själv är lagen. För egen del är jag av samma åsikt. Vad än han gör eller stadgar är väl betänkt och vi har att hålla oss till det. Men säger han: ”Töm giftbägaren” då lyder du honom inte. Säger han ”Kasta dig i havet och simma över det”, då skall du inte göra det. Härav kan du sluta dig till att kejsaren är en människa som är underkastad Guds lag. Det är därför vi har avfattat denna skrift för fromma kejsare som är Kristus tillgivna.
Han var klok och använde sitt sunda förnuft tycker jag!