upptagen, upptagen, upptagen, tack

De närmaste veckorna kommer nog inte vara alltför sprängda med poster längre än denna. För tillfället simmar jag runt i travar med böcker och lite annat. Därav mina jämförelsevis oregelbundna, korta och intetsägande internetvisiter.

För tillfället begagnas mycken tid åt läsning av den finlandssvenske filosofen tillika estetikern Hans Ruins verk Poesiens Mystik. Den skrevs under hans yngre dagar, på 30-talet, och jag rekommenderar den för den som kan tänkas intressera sig för sådant – den gräver ner sig djupt, och sträcker stora områden. Den inte bara undersöker ”mystik” [jag är glad åt hans beskrivning av mystikens väsen; de flesta som försöker säga något i detta ämne vet inte att skilja mellan sten och bröd] och poesi, utan betraktar deras släktskap och skillnader. Verket må betraktas som ett svar, eller snarare ett komplement, till en annan bok med titeln Poesiens Logik. 

Med tanke på vad jag läst den närmaste veckan – saker om eller ur Romarriket, Östrom, Hellas eller Rus [låt oss säga enkelt: kulturhistoria, med litet annat vid sidan av] – och vad jag nu läser, d.v.s ovan nämnda verk samt första volymen (om senantiken och medeltiden) ur Gregor Paulssons legendariska Konstens Världshistoria, så skall jag försöka att strax börja med Tolstojs bok samt essäer med titeln Vad är konst?

Det vill säga, om inte kyrkohistoria, revolutionshistoria, eller förberedelser inför språkstudierna (alternativt repetitioner av hebreiskastudier) på Universitetet lockar allt för mycket.

För övrigt har jag fått mig ett rum på Ansgars-stiftelsen, papprena torde komma om några dagar. 

Deo Gratias.